Slutsats
Generellt sett stödjer nuvarande bevis att VR, som har en medelstor till stor effektstorlek, är fördelaktigt för strokepatienters motoriska förmåga, särskilt i de övre extremiteterna och för balansen.
Emellertid har ingen specifik rehabiliteringsbehandling formulerats hittills, troligen på grund av olika motoriska förmåga.
Följaktligen kräver framtida forskning om detta ämne randomiserade kontrollerade försök med större urvalsstorlekar och längre varaktighet för att verifiera att VR-träning är den bästa behandlingen för att förbättra strokepatienters motoriska prestanda och för att verifiera den optimala typen, frekvensen, varaktigheten och cykeln av VR-träning för patienter med olika motoriska förmågor.
J Med Internet Res. 2021 Oct; 23(10)
Slutsats
Vi observerade ett behandlingssvar i de flesta undergruppers övergripande språk, auditiva förståelse och funktionella kommunikationsspråk.
För vissa varierade det maximala behandlingssvaret i samband med olika SLT-frekvens, intensitet oc dosering. Där skillnader observerades upplevde undergrupper i arbetsför ålder, kroniska, milda–måttliga och manliga undergrupper sina största språkliga vinster tillsammans med högfrekvent/intensiv SLT.
Däremot gjorde äldre, måttligt-svårt nedsatt och kvinnliga undergrupper inom 3 månader efter afasistart sina största vinster för SLT med lägre intensitet. Acceptansen, den kliniska och kostnadseffektiviteten för precisionsrehabilitering av afasi baserat på ålder, kön, svårighetsgrad av afasi och kroniskhet bör utvärderas i framtida kliniska RCT.
Brady MC, Ali M, et al. Precision rehabilitation for aphasia by patient age, sex, aphasia severity, and time since stroke? A prespecified, systematic review-based, individual participant data, network, subgroup meta-analysis. International Journal of Stroke. 2022;17(10):1067-1077.
Se också Hedla: (https://hedlarehab.com/under-afasidagen-uppmarksammar-hedla-vikten-av-intensivrehabilitering-vid-afasi/);
En metaanalys från förra året visar att de bästa resultaten uppnåddes när man fick ca 50 timmar logopedträning fördelat minst 4 timmar veckan, förutsatt att det hade gått minst 3 månader sedan insjuknandet.
Slutsatser
Det verkar som att HIIT borde inkluderas i strokerehabilitering för dess gynnsamma effekter på neuroplasticitetsprocesser. Den kliniska rollen av neuroplasticitet som observeras i varje hemisfär måste klargöras genom att oftare koppla cellulära/molekylära mätningar och beteendetestning.
Trots dessa resultat inducerar HIIT mycket blygsamma kognitiva effekter när det utförs ensamt hos både friska personer och individer med stroke. Dess kraftfulla neurogena effekt kan dock hjälpa till att accentuera fördelar som induceras av kognitiva uppgifter.
Baserat på dessa överväganden rekommenderas det att fortsätta att undersöka de olika modaliteterna av HIIT på hjärnans plasticitet i termer av varaktighet och/eller intensitet av både högintensiva intervaller och återhämtningsfaser tillsammans med typen av återhämtning mellan serier (aktiv eller passiv) och läget för HIIT-träning (cykling, löpning, simning, rodd, etc.).
Det är anmärkningsvärt att denna recension inte är utformad för att visa en värdelös/ineffektiv roll för MICT efter stroke. Däremot tror vi att både låg- och högintensiva träningsregimer kan vara komplementära för hjärnans hälsa.
Hugues, N.; Pellegrino, C.; Rivera, C.; Berton, E.; Pin-Barre, C.; Laurin, J. Is High-Intensity Interval Training Suitable to Promote Neuroplasticity and Cognitive Functions after Stroke? Int. J. Mol. Sci. 2021, 22, 3003